Idag är det den 31 oktober. 🎃 Och den här dagen har varit speciell för mig i många, många år. Det är Halloween, All hallows eve eller som det heter på svenska Alla helgons afton. Men den kan även kallas för Samhain, Häxans nyår och Helsafton och för mycket annat. Kärt barn har många namn. Men som mycket annat i mitt liv just nu har även denna dagen blivit annorlunda. Jag har inte ens karvat någon pumpa i år. Något jag egentligen älskar att göra. Det är inte det att jag tappat gnistan, den är mera lagd i en slags halvdvala. Men det får vara så i år som så mycket annat. Det är en mening som har dykt upp ofta i mitt huvud den senaste tiden: Det är som det är, det är så mitt liv ser ut just nu.
Jag kan liksom inte riktigt göra någonting åt det. Och i ärlighetens namn orkar jag inte bry mig så mycket om det. Jag känner mig trött i hjärnan helt enkelt. Det har varit så många förändringar i mitt liv så just nu orkar jag inte ens reflektera över det. Det som varit har varit och kommer ändå inte tillbaka, så varför ägna tid och tanke om det. Då är det bättre att tänka framåt. De här sista månaderna av året får bli min rehabiliteringstid både när det gäller kropp och själ. Det tycker jag att de förtjänar.
Du ska veta att jag har tvivlat många gånger. Det har till och med varit tillfällen då jag helt velat att ge upp. Och just nu är jag i en mörk dipp. Tänk dig lite gräddfil med svart karamellfärg i. Ungefär så känns det. Och anledningen till att jag känner som jag gör är ekonomin. Dessa jäkla pengar som man är så beroende av. Det kostar på att behöva vända på varenda krona som man har. Det kostar på att behöva be folk om pengar. Det kostar på att söka massa jobb. Tro mig, Jag söker jobb hela tiden. Något också som kostar på är att hålla på att göra/sälja armband, att lägga upp annonser och tjata på människor att de ska köpa dem. Så den där känslan har kommit krypande, den där känslan att det liksom inte riktigt är värt det. Jag hade en vision, jag hade mina drömmar, men någonstans på vägen har jag inte riktigt orkat uppfylla dem. Jag har varit för trött inombords. Det är för mycket annat runt omkring som tagit plats och tid. Det är krävande att behöva anstränga sig hela tiden.
Så idag gjorde jag det. Jag avslutade mitt företag Lilitha Hex Design. Ibland måste man bara ta beslut i sitt liv. Så idag kontaktade jag skatteverket och avslutade det hela. Och det känns helt okej. Jag orkar inte ens känna någon sorg över det. Men det kanske kommer. När jag startade företaget kände jag redan då att det skulle bli svårt. Men jag tänkte att jag ger det en chans. Går det inte, så går det inte, men då har jag i alla fall försökt. Och i helgen då jag var med på Harmonimässan och sålde armband, virkade pumpor och främst vårt plastfria glitter, kände jag att: Nej, det får räcka nu med mina armband! Jag går nu tillbaka till hobbynivån istället, när det gäller min armband. Då blir det lite mer kravlöst. För hur det än är så har jag älskat att göra min armband. Jag har lagt ner mycket själ och hjärta i dem. De har liksom varit en slags terapi för mig. Varje armband har sin historia. Och jag tycker själv att de är riktigt vackra faktiskt. Men rent ekonomiskt går det inte ihop. Jag menar, min tanke har ju också varit att sälja armband för att det ska gå runt ekonomiskt, men de flesta pengarna har gått till material, frakt och skatt då jag nästan hela tiden måste rea ut min armband för att människor ska ha råd att köpa dem. Jag är ju inte den enda som har problem med ekonomin. Men det är inte lätt att vara egen företagare. Nu tar jag en paus med mina armband och rear ut dem jag har. Så känns det just nu i alla fall.
Så idag gjorde jag det. Jag avslutade mitt företag Lilitha Hex Design. Ibland måste man bara ta beslut i sitt liv. Så idag kontaktade jag skatteverket och avslutade det hela. Och det känns helt okej. Jag orkar inte ens känna någon sorg över det. Men det kanske kommer. När jag startade företaget kände jag redan då att det skulle bli svårt. Men jag tänkte att jag ger det en chans. Går det inte, så går det inte, men då har jag i alla fall försökt. Och i helgen då jag var med på Harmonimässan och sålde armband, virkade pumpor och främst vårt plastfria glitter, kände jag att: Nej, det får räcka nu med mina armband! Jag går nu tillbaka till hobbynivån istället, när det gäller min armband. Då blir det lite mer kravlöst. För hur det än är så har jag älskat att göra min armband. Jag har lagt ner mycket själ och hjärta i dem. De har liksom varit en slags terapi för mig. Varje armband har sin historia. Och jag tycker själv att de är riktigt vackra faktiskt. Men rent ekonomiskt går det inte ihop. Jag menar, min tanke har ju också varit att sälja armband för att det ska gå runt ekonomiskt, men de flesta pengarna har gått till material, frakt och skatt då jag nästan hela tiden måste rea ut min armband för att människor ska ha råd att köpa dem. Jag är ju inte den enda som har problem med ekonomin. Men det är inte lätt att vara egen företagare. Nu tar jag en paus med mina armband och rear ut dem jag har. Så känns det just nu i alla fall.
På något vis känns det som att jag står i ett vägskäl igen. Och jag känner att det är dags att dra ihop säcken för att jag ska kunna fokusera på det som jag tycker är viktigt för mig och min utveckling. Mitt liv har spretat lite för mycket. Allt detta har gjort mig väldigt trött. Min hjärna klarar inte av att multitaska. Den behöver lugn och ro. Den behöver göra saker i sin egen takt. Ja, ni märker att jag skriver trött väldigt ofta. I nästa blogginlägg ska jag just skriva om den där känslan att vara trött, att ha varit utbränd, eller känslan av att man är på väg mot den där berömda väggen. För det är när jag inte får ordning på saker och ting i livet som jag blir så här trött. Det är då det är dags att sätta sig ner och resonera med sig själv. Vart står jag idag? Vart vill jag stå i framtiden? Jag är en reflexiv individ och jag försöker att iaktta mig själv i förhållande till omvärlden. Jag vill ha koll på vart mina val för mig. Och framför allt vill jag att de val jag gör gynnar mitt liv och framtid. Men som sagt var, mer om detta i nästa inlägg.
Idag är det den 31 oktober. Det står lite prydnadspumpor lite här och var i lägenheten. Lovisa har pyntat lite. Men det är allt som blir i år. Såklart har jag varit å halloweenpysslat med barnbarnen så jag känner mig mer än nöjd. Nu idag på förmiddagen har jag haft studier i etnologi. Jag har även fixat lite med praktiska saker. Imorgon börjar mitt nya år i min kalender. Kanske jag lägger en årsstjärna ikväll? Men först nu ska vi tvätta sen så kommer min älskade vän AnnSofi hit och hälsar på, det ska bli mysigt. Jag känner verkligen att jag behöver skratta lite.
Passar på att önska dig en riktigt fin afton (Halloween) och hoppas att ett och annat spöke eller väsen dyker upp. Och du, se till att inte missa några viskningar i afton, det kan vara en kär anhörig som försöker att kontakta dig...Massa kärlek 👻 Puss och kram
(Jo, jag skulle bli jätteglad om ni ville klicka på gilla-knappen här nedanför) ⬇️