Det är tidig tisdagsmorgon och när jag tittar ut genom fönstret märker jag verkligen av att det börjar bli höst ute. Det är ett speciellt ljus på något vis. Det är en mysig känsla. Det är någonting inom mig som gör att jag känner ett lugn och det gör mig lycklig. Jag får den där känslan att: Jag ska banne mig gå upp och sätta på en kopp kaffe fast klockan bara är halv sju på morgonen. Idag är det dessutom den 1 oktober. Jag har berättat om detta förut, men sen jag flyttade till lägenheten på Gärdet har jag blivit en morgonmänniska. Jag som alltid varit en nattmänniska förut som gärna legat och sovit länge på morgonen. Men av någon anledning så har detta alltså förändrats. Och jag måste säga att jag uppskattar detta väldigt mycket. Dagarna blir eller känns mycket längre på något vis. Jag uppskattar mitt liv mer än jag någonsin har gjort. Jag känner att det här kommer bli så bra. Mitt liv kommer bli såååå bra. Jag känner det djupt i mitt hjärta.
I en stilla tanke, växer ett ljus i gryningen...
Idag händer även lite andra roliga saker. Lovisa har anmält sig till Stagepool, en plats där man kan söka jobb som statist, skådespelare med mera. Och då ingår det att man får ta några professionella kort till sin CV och det ska vi åka och göra idag, det ska bli kul. Lovisa har ju alltid velat hålla på med skådespeleri och musik och sånt. Hon har ju gått på Kulturama på högstadiet och läste Musikal. Och nu går hon på Rytmus med inriktning piano. Hon har ju även varit med som statist i serien: Från trakten säsong 2. Då fick Lovisa lite blodad tand. Jag själv har ju hållit på med teater halva mitt liv. Och jag gick även på Kalle Flygare teaterskola för typ 100 år sen. Tyvärr hoppade jag av på grund av att jag fick en annan mycket viktigare roll - Mammarollen. Men det var kanske tur, hade varit så jobbigt att bo i Hollywood 😅
Dagarna går och jag försöker att sysselsätta mig med sådant jag tycker är kul. Igår bakade jag en banankaka som blev ganska god. Helt plötsligt har jag blivit så huslig och pysslig igen. Och det är något som jag verkligen har saknat. Min rygg har verkligen ställt till det för mig. Och sånt jag tyckte varit kul var inte roligt längre. Inte kul att ha ont fort man gör någonting, jag hade ont hela tiden i över tre år om inte längre. Det känns verkligen som att jag är på väg att få tillbaka mitt liv. Eller som att det är nu mitt liv verkligen börjar. Tänk att det skulle ta över 59 år att komma hit. Men det är nu talsättet, - Bättre sent än aldrig infinner sig väl på plats.
Massa kärlek 🦋 Puss och kram
Härligt att läsa att det går framåt👍Kul att du har hittat ett tempo i dagarna som känns bra,ses snart🥰