Jag längtar tills jag får ett riktigt liv igen. Då jag kan röra mig lite friare. Som det är nu är det lite knepigt då jag inte kan gå längre sträckor och det liksom tar bort känslan till att göra saker. Det måste bli så nu. Som när jag ska diska och laga mat. Då får jag springa fram och tillbaka till sängen typ 100 gånger då jag inte kan stå längre stunder. Jag får väl se det som ett träningspass. Ner och upp. Upp och ner. Men detta tar bort udden att göra saker faktiskt. Ni vet ju hur det är när man måste gå och sätta sig sig när man håller på och städar eller nåt, luften går liksom ur en. Ändå måste jag säga att det var längesen som jag var så här huslig som jag är nu för tiden. Jag lagar mat och bakar som aldrig förr. Och jag uppskattar verkligen det. Jag gör det i min egen takt helt enkelt. Jag trivs med att vara singel. På riktigt. Jag trivs verkligen med att vara singel. Jag kan göra vad tusan jag vill utan att någon lägger sig i. Frågan är om jag någonsin kommer att släppa in en man i mitt liv igen. Känner att jag har gjort mitt där liksom. Jag har dessutom inte det behovet längre. Så känns det nu i alla fall. Kiosken är stängd tills vidare...
Just nu är livet tråkigt. Skönt men ändå lite tråkigt då jag bestämt mig att inte göra någonting som har med utomhusaktiviteter att göra innan min operation. Åtta dagar kvar. Jag vill verkligen inte bli sjuk igen. Detta gör såklart att man blir lite ensam om dagarna. Och jag missar roliga saker som händer. Som att fira mina söners och "bonusdotters" födelsedagar. Då träffas alltid stora familjen och grillar och har det trevligt. Jag saknar verkligen mina barnbarn. Men jag ska ju inte dö imorgon. Det blir fler fester framöver. Har hört att det är en liten halloweenfest på gång. Det ser jag fram emot. 🎃 Jag hade även gärna velat gått på invigningen av Malin Matsdotters Örtagård. Det är ett slags minnesmärke över dom som avrättades i Katarina församling, Stockholms häxprocesser. Men jag får tyvärr avstå. Jag vill inte träffa folk på grund av smittorisk. Jag får nöja mig att titta på kort eller små filmklipp sen.
Jag håller även på att sammanfatta och revidera en gammal häxkurs som jag har haft. Jag har så himla mycket bra material som jag krafsat ihop genom åren. Jag har ju aktivt hållit på med häxerier i halva mitt liv. Så nåt bra ska jag väl kunna förmedla. Jag är nästan klar med texten men jag behöver korrekturläsa den. Tack och lov har jag vänner som hjälper mig att göra det för jag känner att jag blir alldeles hemmablind av alla ord. Jag kommer lägga upp mer om detta här framöver.
Tusan vilket tråkigt inlägg detta blev. Men jag kan ju inte sitta här och hitta på saker bara för att det ska bli intressant att läsa. Och behovet av att skriva är ju mer för mig själv egentligen. Livet har ju blivit lite annorlunda. Men jag vet att min tid kommer också. Jeanette 2.0 är på ingång, var så säker. Just nu sitter jag här hemma i min kammare och tisslar och tasslar. Och det jag håller på med här i min ensamhet hoppas jag ger en fin skörd i framtiden.
Massa kärlek 🦋 Puss och kram
